Hela världen är så underbar, bara man får ett svar

Jag har nu på morgonen upptäckt fördelar, och nackdelar, med att vara en sisådär 10-12 cm längre.

- Jag når upp till översta hyllan i tvättstugan.

- Halva jag syns i badrumsspelgeln.

- Halva jag försvinner i min spegel inne på mitt rum.
- Det är en helt annan grej att göra något så vanligt som att bädda sängen. Täcket är liksom inte där det brukar vara. Är det inte intressant hur muskelminnet fungerar? Ungefär som när man spelar piano. Vissa låtar bara finns där i fingrarna.

Jag har blivit bättre, det har jag. Högklackade skor är inte länge den katastrof det en gång innebar. Och jag gillart.

Oslo och 17 maj till helgen.

Tre guldtjejer och tre par guldskor.

Kan det bli bättre?

Ps. Jo det kan det. Med resekit på bussen. Oh yes.

Dagens:

nyhet: JAG KLARADE DELE-PROVET OCH DET KÄNNS HUR GÖTT SOM HELST!

låt på hjärnan: Kate Nash ~ We get on

fina bild:



händelse: Sofie Persson har tagit körkort

mysigaste: Att solen som går ner över Uddevalla reflekteras i fönstret på andra sidan och bländar mig där jag sitter.

godaste: De torkade jordgubbarna jag köpte på Willis och åt upp i solen. Eller möjligtvis kiwin jag hade till efterrätt, som var alldels perfekt mogen.

jobbigaste: Att det 15.59 ligger två annonser ute i brevlådan när den, enligt mig, borde varit tom plus att det kommer in ovanligt mycket folk den sista timman att jag inte hinner uppdatera klart här..

bästa: Vårvädret som får alla, inklusive mig, på gott humör :)

inställning till kvällen enligt min Mp3-guru*: Nina Kinert - High Heels

-saturday night is coming, saturday night is on for her and even though she's tired, this will put her on. standing in her bathroom, while putting her makeup on, she feel so very pretty while putting her high heels on..-

*Jag har på senaste tiden roat mig med att låta min Mp3 bestämma min inställning till diverse saker. Tillexempel min inställning till den kommande arbetsdagen i Uddevalla eller om jag ska köpa de där skorna jag såg som egentligen var lite för dyra. Sedan tolkar jag budskapet i låten och bestämmer mig sedan hur jag ska göra eller känna mig. Lite som ett horoskop.


Kunde inte sagt det bättre själv. Fast kanske med fredag då istället. Nu får jag bara se om Johanna orkar ta sig till Vänersborg. Annars ska jag fira att jag klarade DELE ändå.

"I don't know your timetable
I don't know your face off by heart
but I must admit that there is a part
that still thinks that we might get on
that we might get on"

nothing, nobody, right & wrong

Jag har kommit på varför jag inte orkar skriva. Det är för att jag aldrig orkar leta fina bilder. Och det beror på att jag aldrig hittar några. Sen har jag alldeles för dåligt letartålamod. Flickr borde vara en guldgruva men på något sätt måste jag söka på fel ord för jag får endast upp bilder på antingen metalband eller tråkiga hemmakort (som för rätt personer säkert är jättefina men för mig är de oanvändbara). I ren protest tänker jag därför inte lägga upp några bilder. Dessutom är jag hungrig och Mårten bör vara här om två minuter så att jag får gå på lunch. Mårten som förövrigt blev dagens räddare i nöden när jag handfallen inte visste vad jag skulle göra när den lilla tanten, som hade sådan tinnitus att hon inte hörde vad jag sa, brast i tårar för att hennes man just gått bort. Jag ville bara springa runt receptionsdisken och krama om henne men jag vågade inte. Främst för att första blicken hon gett mig var en "Suck, dagens ungdom, de bryr sig inte om de äldre" men också för att jag blivit tvungen att låta henne vänta för att jag varken fick tag på Susanne eller Mårten. En sådan där blick till var hon inte sen med. Så jag tror att vad hon behövde var ett snällt leende från någon i hennes ålder och Mårten var som gjord för jobbet. Själv gick jag bak och gav mig mig själv en klapp på axeln och tänkte "bättre lycka nästa gång".

Jag vill berätta att jag känner mig glad idag.

Jag har haft en tillfällig bloggsvacka. Det är som om när jag ska sätta mig för att skriva så försvinner alla tankar, alla ord och alla rörelser i mina fingrar. Jag kan bara inte skriva. Inte om nånting. Istället tänker jag att jag gör det sen. Precis som med det där jäkla CV:t som aldrig lyckas bli klart. Jag vet inte riktigt varför, för jag vill. Jag vill ju skriva om hur solen värmde mina kinder i Barcelona, om hur jag jag missade flyget hem och om den äckliga gamla gubben som blottade sig för mig och att det som gjorde mig mest ställd var att han gjorde det på ett sådant sätt som såg så naturligt ut att jag bara kan skratta åt det när jag tänker på det, fast jag egentligen bara vill må illa och vara arg. Jag vill berätta om hur spanskan och mina fina vänner, som nu är alldeles för långt borta, fick mig att le och skratta. Och jag vill att ni ska veta att dosen av våren jag fick, räddade mig precis från den svenska vinterdepressionen.

Jag tror att jag tog med lite vår hem. Visst hänger det i luften? Våren och sommaren. Jag kan redan nu känna den där behagliga kylan när man har tagit på sig vårjackan några dagar för tidigt, höra spraket från elden när vi grillar på hoppberget i Botered och besväras lite över att jag blivit lite för varm när jag cyklat lite för snabbt för att jag är sen till tåget. Igen. För framförallt kan jag se oss spela basket en varm junikväll nere på lekplatsen i Bergsjön. Oasen på Kungsgatan finns inte längre kvar. Den har bara flyttat lite längre bort. Och konstigt nog kändes det mindre jobbigt att ta spårvagnen och tåget hem, än att cykla över bron.


Sådär, svårare än så var det visst inte.

Work, work (eller ja..)

Den här listan fick jag av Julia när jag frågade om hon hade något tips på sysselsättning man kan utföra på ett diskret sätt och som inte tar upp mer än ett par kvadratmeter. Helst sittande.

1. Blogga!
2. Spela tetris
3. Göra den där fingergrejen du vet som vi fick göra i skolan. Först hårdrockstecken mot skrivbordet sen långfingret och ringfingret tillsammans. Speeeda!
4. Hitta fina bilder på flickr.com
5. Spela kungen
6. Läsa om du har bok med dig
7. Läsa Bohuslänningen :P
8. Göra Sudoku
9. Kolla runt på sidor som tv4, aftonbladet, gt. Finns alltid konstiga test och skvaller.
10. Uppdatera dig på spanskafronten genom att maila någon på spanska eller läsa nåt.
11. Gör en loppa!

Det var en bra lista. Jag gillade speciellt nummer 3 och 11 och har faktiskt löst ett sudoku. Bilden nedanför är från Flickr.com där jag redan tillbringat säkert en halvtimma. Ni förstår, när man på Bohusläningen och har bokat alla annonser och det varken kommer in någon eller ringer någon sitter man här alldeles ensam.. Och har ingenting att göra. Som tur är har jag internet framför mig och jag är rädd att mitt redan illa beroende kommer att förvärras. När jag dessutom bara pendlar mellan hotmail och facebook istället för att läsa om hur jag ska byta från handelsfacket till, ja vad de nu har för fackförbund här, eller kanske om möjliga framtida utbildningar, ger det mig inte så mycket mer än att mest bara sega ner mig ännu mer. Jag orkar inte ta för mig saker, inte som Mårten. När jag var på lunch hann han både vattna blommorna och städa i skyltfönstret. Nej jag trivs bättre häär. På min snurrstol, där jag kan smattra på tangentbordet.

Typsikt. Nu tog mina ananaschips slut. Det är nog min favoritsysselsättning när jag inte har något att göra ändå. Äta. Men då var det väl dags att hitta på något annat. Jag har fått lite idéer till min loppa. Kanske ska börja på den. Eller så går jag hem.

Dan före dopparedan

Julmust, pepparkakor och julklappsinslagning med julmusik i bakgrunden.

Kan det bli bättre?

Ps. Världens finaste välkomnande hem fick jag.

homecoming

I höglurarna just nu: Introlåten till sex and the-city i pampig orkesterversion

Idag kom den där dagen då jag saknade min miniräknare för att kunna räkna ut hur många sekunder som var kvar av den allra sista dagen i skolbänken. 120 timmar är nu avklarade och mitt betyg och diplom ligger nu i min bokhylla här intill och jag är nöjd. Riktigt nöjd. Men ännu bättre känns det när jag tänker på att jag på söndag ska börja min resan hemåt, på måndag morgon kommer jag få krama om Julia igen och bara några dagar senare kommer jag få sova i min egna säng, äta frukost med min mamma och pappa och cykla nerför bron till oasen på kungsgatan. Oh det ska bli fint.

It's always better when we're together

Men först ska jag göra något som jag ser fram emot något enormt mycket, etapp numer två av mitt lilla äventyr - interrail hem.

Söndag morgon:

Valencia - Barcelona (Hospital San Pau, Falafelställe och julmarknad bakom sagrada familia)

Senare samma dag:

Barcelona - Franska gränsen

Natten:
Franska gränsen - Paris (Mocca blanco på starbucks, macka på subway och hur mysigt som helst)

Onsdag eftermiddag någongång:

Paris - Amsterdam/Rotterdam (Besök hos ex-compañera de piso, Laura)

Fredag natt:

Amsterdam - Köpenhamn (ensam en natt på ett hostel i centrala köpenhamn)

Söndag morgon:

Köpenhamn - Fredrikshavn där jag tar färjan över till Göteborg, sedan är jag så gott som hemma. Har dubbelspåren hem kommit igång än?

Nu ska jag på en musikal som heter MusiCall där publiken får vara med och bestämma vad som händer genom att skicka sms. Imorgon blir en intensiv dag då mycket ska fixas - tvätt ska tvättas, en väska ska packas och lussebullar måste bakas.